Durban-mötet över - vad gör vi nu?
Publicerad 13 December 2011
FNs klimatmöte i Durban har avslutats. Sveriges miljöminister Lena Ek säger sig vara glad över vad som uppnåtts. Samtidigt konstaterar miljöorganisationer och andra engagerade att förhandlingsprocessen räddats- men inte klimatet.
Det huvudsakliga utfallet av Durban är att en färdplan för att gå vidare med förhandlingarna nu finns, men ännu saknas innehåll i form av konkreta beslut för att hejda klimatförändringarna. Detta kritiseras starkt från många håll,
eftersom forskare länge hävdat att vi inte har tid att dröja längre med konkreta åtgärder. Tiden rinner iväg och våra möjligheter att hejda ett skenande klimat minskar stadigt.
Rikard Warlenius
sammanfattar resultatet av Durban:
– Kyotoprotokollet fick en andra åtagandeperiod efter 2012, men med färre länder (utöver USA hoppar även Kanada, Ryssland och Japan av) och ännu utan nya bindande minskningsmål.
– Till år 2015 ska ett nytt ”rättsligt avtal” förhandlas fram som omfattar alla världens länder och träder i kraft år 2020.
– Till år 2020 ska världens största fond, Green Climate Fund, ha operationaliserats och fyllts med tillräckligt mycket medel för att kunna dela ut 100 miljarder dollar årligen till klimatomställning och anpassning.
Warlenius skriver vidare på
Cogitos hemsida att den praktiska innebörden av Durban-paketet är att världens regeringar ger upp målet att hålla klimatet under kontroll.
Jordens Vänner kallar Durban-mötet för
en dödsdom för fattiga.
Se också vad
Naturskyddsföreningen och
Greenpeace skriver om resultatet av Durban.
Läs även the Guardians sammanställning av
reaktioner på Durban.
Emma Sundman
Ansvarig utgivare:
Föreningen Astrid Lindgrens Hembygd
4-5 maj håller Naturskyddsföreningen i Kalmar län en skogskurs på temat biologisk mångfald i skogen. Föreningen vill genom kursen stimulera fler att leta och värdera skyddsvärda skogar i Kalmar län.
Missa inte våra spännande kurser i vår!
I april: Permakultur!
I maj: Hur får vi det att hända? Vad behöver vända?
Ännu är det för tidigt för de flesta trädgårdsodlade grönsaker. Men i skogen spirar redan många primörer. Här-producerat, klimatsmart, näringsrikt och gott- allt fler upptäcker fördelarna med den vilda maten. Skogsskafferiet är en informativ och lättillgänglig guide till det ätbara i naturen.
Att bevara gammal kunskap, eller i vissa fall till och med återta den, har identifierats som en viktig pusselbit för omställning till ett hållbart samhälle. Att veta hur man gjorde innan oljeboomen tog fart är både logiskt och i vissa fall livsviktigt när vi i framtiden återigen kommer stå inför det faktum att vi inte har tillgång till ”obegränsad”, billig energi.