Klimatomställningen och det goda livet
Publicerad 12 Januari 2012
Kan vi förlita oss på att vi med hjälp av ny teknik ska kunna minska våra utsläpp till en nivå där vi inte riskerar klimatkaos? Det blir allt tydligare att vi inte kan det, och att genomgående livsstil- och beteendeförändringar också krävs. Men behöver dessa innebära uppoffringar och en sämre livskvalitet? Eller kan de förändringar vi måste göra för att minska våra utsläpp rentav ge oss ökad livskvalitet? Naturvårdsverket har finansierat ett forskningsprojekt omkring klimatomställning, livsstilsförändringar och människors välbefinnande.
Forskargruppen bakom rapporten "Klimatomställningen och det goda livet" har kopplat samman forskning om klimatomställning och om välbefinnande, genom litteraturstudier och egna analyser. Rapporten inleds med beskrivningar av olika teorier om vad som kännetecknar ett ”gott” liv och hur det kan mätas. Forskarna undersöker vad en förändrad konsumtionsmix, mot mer tjänster och mindre prylar, skulle innebära för utsläppen av växthusgaser och för människors välbefinnande. Ett annat centralt område är hur människor använder sin tid, bland annat vad gäller prioriteringarna mellan arbete och fritid.
Forskarna- John Holmberg, Jörgen Larsson, Jonas Nässén, Sebastian Svenberg och David Andersson- skriver i sammanfattningen:
”[Det finns] väldigt lite forskning som undersökt det faktiska förhållandet mellan minskade utsläpp och livskvalitet, och den forskning som ändå gjorts har kommit till skilda slutsatser. Den här rapporten är en ingång till en outforskad och spännande tredje väg in i klimatfrågan, där kopplingen mellan välbefinnande och klimatpåverkan granskas och där vi ställer oss frågan om ett större fokus på människors välbefinnande rent av skulle kunna vara en drivkraft snarare än ett hinder för en hållbar utveckling på vissa områden.”
Ladda ned rapporten här.
Emma Sundman
Ansvarig utgivare:
Föreningen Astrid Lindgrens Hembygd
New Economics Foundation (NEF) är en oberoende brittisk tankesmedja med teman som klimat, lokal ekonomi, välbefinnande, finanssystemet och ekonomi på naturens villkor som arbetsområden.
Kan vi förlita oss på att vi med hjälp av ny teknik ska kunna minska våra utsläpp till en nivå där vi inte riskerar klimatkaos? Det blir allt tydligare att vi inte kan det, och att genomgående livsstil- och beteendeförändringar också krävs. Men behöver dessa innebära uppoffringar och en sämre livskvalitet? Eller kan de förändringar vi måste göra för att minska våra utsläpp rentav ge oss ökad livskvalitet? Naturvårdsverket har finansierat ett forskningsprojekt omkring klimatomställning, livsstilsförändringar och människors välbefinnande.
De svenska utsläppen av växthusgaser ökade med skrämmande 10 procent under 2010. Det visar de siffror som Naturvårdsverket presenterade under december. Siffrorna ligger på denna höga nivå trots att de utsläpp som Sverige ger upphov till genom import inte är medräknade.
Har du också svårt att få tiden att sätta dig ner och läsa alla intressanta böcker om hållbarhet som kommer ut? Blir vissa av böckerna, hur intressanta de än är, för ”tunga” så du slutar läsa efter kapitel 4? Behöver du någon att diskutera och reflektera med? Och vad kan man egentligen göra med den nya kunskap man tagit del av?
FNs klimatmöte i Durban har avslutats. Sveriges miljöminister Lena Ek säger sig vara glad över vad som uppnåtts. Samtidigt konstaterar miljöorganisationer och andra engagerade att förhandlingsprocessen räddats- men inte klimatet.