Månadens vilda mat: svinmålla

Fler bilder

Fakta

Förr tog man till vara svinmållans stärkelserika frön och använde till nödmjöl. I norra Indien används fröna till grötliknande rätter och till framställning av svagt alkoholhaltiga drycker, medan bladen och de unga skotten används i soppor, curryrätter och det fyllda brödet paratha. Mjölmållan eller quinoan är en nära släkting till svinmållan.

Svinmållan tillhör de mest användbara ätliga vilda växterna. Den har en mild smak och kan användas på samma sätt som sin släkting spenat. Tillgången är dessutom ofta god, och den lämpar sig väl för att frysas in efter förvällning.

Svinmållan är ofta den första växten att etablera sig på nyblottad jord, och återfinns inte sällan i grönsaksland och rabatter. Den betraktas som ogräs hos oss, men i delar av Asien och Afrika används den sedan länge både som foderväxt och som människoföda.

Plocka unga skott (innan blomningen) och bladen från äldre växter. Använd svinmållan i soppa, paj, gratäng, pesto, sallad, stuvningar, pastasås, piroger, bröd och pannkakor. Det finns ett 15-tal olika mållor i Sverige och alla är ätliga och kan beredas på liknande sätt.  

 

Förvälld svinmålla

Lägg blad och unga skott av svinmållan i kokande vatten med lite salt i. Låt koka ett par minuter. Häll sedan av vattnet och droppa över lite kallpressad olja, alternativt lägg på en klick smör.

 
Läs mer om vilda ätliga växter och deras användning i pdf:en Vilda grönsaker.