Värderingar för hållbarhet

I åratal har miljörörelsen larmat om ökande klimatutsläpp, accelererande artutrotning, döende hav och gifter i näringskedjorna. Men trots hårt arbete och rationell argumentation har man misslyckats med att få till stånd förändringar i människors attityder till utvecklingen i världen. Vad ligger bakom detta fundamentala misslyckande? Varför reagerar inte fler människor på fakta om tillståndet i världen? Enligt rapporten Common Cause- Working with our cultural values (WWF, Oxfam, Friends of the Earth,CPRE, Climate Outreach Information Network 2010) finns förklaringen i den värderingsförskjutning som skett i samhället.

Rapportförfattarna menar att fakta spelar en mycket liten roll i att skapa människors attityder och förhållningssätt. Dessa  baseras istället på undermedvetna, känslostyrda faktorer, och alldeles särskilt de känslobunda kulturella värderingar vi bär på. Människor tar inte heller till sig fakta som strider mot de egna värderingarna. För att vi ska kunna få till stånd en hållbar och rättvis värld måste vi alltså bygga på värderingar som understödjer en sådan värld.

Men dagens samhälle genomsyras istället av värderingar som fokuserar på ekonomisk framgång, status, individualism och kändisskap. Vi matas dagligen med en enorm mängd budskap som förstärker dessa värderingar; genom reklam, men också genom budskap från t ex ekonomiska och politiska makthavare. Och istället för att
utmana denna utveckling har de krafter i samhället som arbetar för hållbarhet och rättvisa anpassat sig till denna förskjutning.

Hur ofta har vi t ex inte byggt argumenten för miljövänliga handlingar kring att ”det är ekonomiskt lönsamt”, ”man sparar pengar”, eller ”det är ’inne’”? Rapportförfattarna menar att sådana budskap kanske åstadkommer vissa förändringar i specifika handlingsmönster men att de i det större perspektivet faktiskt kan motverka den förändring vi försöker få till stånd. Detta för att sådana budskap förstärker värderingar som fokuserar på ekonomisk framgång och status. När dessa värderingar stärks leder det till beteenden och attityder som är destruktiva för miljön. Enligt rapportförfattarna har miljörörelsen alltså hamnat i en återvändsgränd när man anpassat sitt budskap efter de starka yttre värderingarna som präglar det konsumtionsinriktade samhälle vi lever i.

All kommunikation ger uttryck för värderingar, antingen explicit eller implicit. Och värderingar förstärks genom att bli kommunicerade.

Vidare har man sett att värderingarna kan samlas i grupper. En grupp värderingar- de yttre- handlar om status, pengar, image, makt och säkerhet. Dessa är relaterade till varandra på så sätt att om man tycker att en av dem är viktig, så är chansen stor att man också värderar de andra högt. En motsatt grupp värderingar är de inre. Här finns rättvisa, solidaritet, empati, samhörighet- och miljö. Människor har både yttre och inre värderingar, men vanligen är det en av grupperna som dominerar. När den ena gruppen värderingar förstärks så försvagas samtidigt den andra.

Vad är då lösningen? Enligt rapporten måste vi arbeta för ett värderingsskifte. Detta genom att vrida vår kommunikation så att den stärker de inre värderingarna, så som solidaritet, empati och samhörighet med andra och med den jord vi är en del av. Samtidigt måste vi vara öppna med vilka värderingar vi försöker stärka. Dessutom bör vi, enligt rapportförfattarna, arbeta för att få till stånd en genomgripande och öppen samhällsdebatt kring vilka värderingar som andra starka samhällsaktörer, så som företag, politiker och media, outtalat förstärker genom sin
kommunikation. Dessa måste lyftas fram i ljuset.

Ju mer de yttre respektive de inre värderingarna tilltalas och stimuleras, desto starkare blir de. Här finns även en stark möjlighet till samarbete mellan miljö- och sociala rörelser med olika mål. Genom att arbeta med inre värderingar hjälper man fram varandras agendor.

Rapporten Common Cause har fått mycket uppmärksamhet på många håll, och en handbok i hur man kan arbeta med rapportens slutsatser har getts ut. Omställning Sverige har, med ekonomisk stöd från Världsnaturfonden, samt studieförbund, miljö- och sociala organisationer, tagit initiativ till ett projekt kring Common Cause och hur man kan omsätta rapportens slutsatser i handling. Som en del av detta bjuder de in till en föreläsning och en workshop i Stockholm i februari. Intresset har varit stort och de två dagarna är fulltecknade, men om initiativet går bra finns en stor chans att föreläsningen och workshopen upprepas.

George Monbiot har skrivit en intressant artikel om rapporten och dess betydelse.

Rapporten kan laddas ned här.

Vilken lokal utveckling vill du att vi ska stödja?

FRAMTIDSFORUM Föreningen Astrid Lindgrens Hembygd drar upp riktlinjer för en ny programperiod. Du kan vara med och påverka redan nu. Välkommen till startmöte i den spännande processen att beskriva vad som kan göras i vårt område.

Skogsträdgårdskurs

FRAMTIDSFORUM En skogsträdgård är ett självreglerande ekosystem som du anlägger för att producera mat och andra nyttigheter med minimal arbetsinsats över tid. Kom och lär dig hur man gör över en helg i sommar. Antalet platser är begränsat!

Landsbygdsriksdagen 2014 - Omställning viktigaste frågan!

FRAMTIDSFORUM Framtidsforum besökte landsbygdsriksdagen i helgen, och efter lördagens Open space hade "Omställning" röstats fram som den viktigaste frågan att arbeta med på och för utvecklingen på Sveriges landsbygder!

Lokalekonomidagarna 2014 på Fredensborg

FRAMTIDSFORUM Nu har dokumentationen från Lokalekonomidagen på Fredensborg blivit klar. Inom kort kommer det även gå att se om alla föreläsningar då de filmades i sin helhet.

Evenemang i regionen

Eksjö

Saknar data från alltsomsker.nu

Hultsfred

Saknar data från alltsomsker.nu

Oskarshamn

Saknar data från alltsomsker.nu

Vimmerby

Saknar data från alltsomsker.nu

Se hela evenemangskalendern på alltsomsker.nu

Vi som publicerar på brevethemifrån.se: