Det här med lokala valutor

Vad är en lokal valuta? Vad har en lokal valuta för effekt? Kan en lokal valuta hjälpa oss på landsbygden? Hur skapar man en lokal valuta? Det och många fler frågor ställdes, diskuterades och undersöktes på ett seminarium/workshop i Uppsala, arrangerat av ISSS i samarbete med Leader Upplandsbygd.

Att vår globala ekonomi gör att våra lokala ekonomier läcker som såll är ingen nyhet. Men hur det faktiskt påverkar vårt samhälle är det färre som tänker på. I en rapport som man tagit fram i Totnes kring lokal valuta kan man läsa (fritt översatt): Om man tar mat som ett exempel visar data från the Campaign to Protect Rural England (CPRE) att £10 spenderade på  lokalproducerad mat är värt £25 i den lokala ekonomin. Det eftersom pengarna återanvänds lokalt flera gånger, man räknar med en lokal multiplikator på 2,5. Om man även ser till att handla lokala varor i en lokal livsmedelsbutik, istället för i stora kedjor, så påverkar det även jobbtillfällen, då en lokal butik sysselsätter tre gånger så många på samma omsättning som en stor kedja (källa: Summary report: Totnes and District Local Economic Blueprint, hittas på Economic blueprint Totnes).

Så genom att skapa en lokal valuta, eller som det kallas av vissa en komplementär valuta, som inte går att använda någon annanstans, stärker man detta samband som beskrivs ovan ännu mer. Det finns en mängd varianter på lokala valutor: Lokala valutor breder ut sig - artikel i DI 130410. Allt ifrån honung till ideell tid används som ”bas”, valutareserv, för ekonomin.

Men varför skulle man vilja handla med dessa lokala, komplementära valutor? Alf Hornborg, professor vid Lunds Universitet ger några förslag. Hushållen tjänar på det genom att man avlasta ordinarie inkomst från vissa typer av utgifter, man möjliggör större oberoende av lönearbete samt ökar den sociala gemenskapen i det lokala samhället. Företag kan tjäna på det genom att specialisering på lokala produkter ökar konkurrensfördelarna, och kan vid tillfälliga produktionstoppar köpa in (obeskattade) tjänster informellt. Myndigheter i sin tur kan få minskade offentliga kostnader för transportnät, miljöskydd, arbetslöshetsunderstöd, socialbidrag samt vård. En win-win situation helt enkelt.  

Workshopen i Uppsala kretsade till stor del kring att vi som medverkade skapade och handlade med vår egen (fiktiva) valuta; ITK (ideella tidskuponger). En övning som verkligen gav förståelse för hur stark kraft dessa valutor kan bli i en bygd. Energin som skapades i rummet var enorm. Genom att vi var tvungna att ha två borgenärer (av vardera kön), som garanterade varje ITK-kupongs giltighet skapades sammanhållning och tillit mellan oss deltagare. Energin som skapas när detta sker i verkligheten går knappt att tänka sig, vi deltagare lekte med fiktiva kuponger och kände inte varandra innan.

Stephen Hinton som var workshop ledare har beskrivit hur denna övning går till här: Komlementärvaluta i Sigtuna - En berättelse

Och för dig som vill läsa mer om ITK eller andra lokala, komplementära valutor samt få tillgång till en presentation av Alf Hornborg rekommenderas följande länk: om ITK på Transition Sweden.ning

Therese Sjögren

Ansvarig utgivare:
Föreningen Astrid Lindgrens Hembygd