Energislavarna

Låga vattenmagasin och strulande kärnkraftverk ger fart på elprisdebatten. Men hur dyr är elen egentligen?

Som vanligt på hösten, när kylan börjar göra sig påmind och "våra" kärnkraftverk fortfarande står stilla för underhåll, kommer diskussionen om elpriserna som ett brev på posten.Iår är dessutom nivån i vattenmagasinen låg. Många argumenterar för att vi behöver lägre elpriser för industrin och jobbens skull. Kungliga vetenskapsakademin föreslog för någon vecka sedan att vi skulle kapa ledningarna till Europa för att slippa importera tyska och danska elpriser. Att det även skulle innebära att vi inte skulle kunna reducera tyska och danska koldioxidutsläpp verkade inte så viktigt att tala om.

Men hur dyr är elen egentligen? Ibland kan det vara nyttigt med lite perspektiv. Vi leker med tanken att en kreativ regering skulle eliminera all arbetslöshet genom att dessa medborgare skulle få sitta på en motionscykel och generera el 40 timmar i veckan. En frisk vuxen bör klara 50 watt uthålligt under längre tid, vissa betydligt mer, men andra lite mindre. Alltså 0,05*40 = 2 kWh i veckan, eller 8 kWh i månaden. Alla som får en elräkning vet att en månadslön motsvarande 8 kWh (storleksordningen 8 kr) inte är mycket att leva på. Det var inte så många generationer sedan som det mesta av det arbete som utfördes i vårt samhälle gjordes med muskelkraft. Kan det vara så att vi är lite bortskämda med billig energi?

Ett annat sätt att se på saken är hur många energislavar som skulle krävas för att driva vår konsumtion. Författaren Andrew Nikiforuk skriver om detta i "Energy of Slaves" och bloggaren Jason Hepp om samma sak på "22 billion energy slaves". I snitt skulle det behövas ungefär 35 energislavar per person globalt (bara för den fossila energin). Men i Sverige har vi förstås högre energikonsumtion än det globala snittet. För oss skulle det krävas i storleksordningen 6 gånger så många, dvs 200 slavar per person.

En känsla för detta får vi av BBCs Bang Goes The Teory.