Vi jobbar med hållbarhet! - del 1

Det här är den första artikeln i en serie om bakgrunden till att föreningen Astrid Lindgrens Hembygd arbetar med hållbarhetsfrågor. På vår hemsida står det ”Astrid Lindgrens Hembygd är föreningen som arbetar med att skapa möjligheter för människor på landsbygden. Vi främjar och driver lokal utveckling… med visionen att bygden ska bli mer attraktiv att verka, bo och växa upp i.” Men vad betyder det egentligen? Och har det något med hållbarhet att göra?

Leader, som är en metod för landsbygdsutveckling, har använts i Europa sedan 1991. Till Sverige, och Astrid Lindgrens hembygd, kom Leader först 1996. Mellan 1996 och 2006 var Leader ett särskilt program, men sedan 2007 har det använts som en metod inom Landsbygdsprogrammet.

Leader-metoden bygger på lokalt samarbete, lokala initiativ och lokala förutsättningar. Man talar om trepartnerskapet, ett möte mellan samhällets tre sektorer: offentlig, privat och ideell sektor. Partnerskapet är grunden i Leader, genom att de tre sektorerna tillsammans tar ett ansvar för bygden.

Astrid Lindgrens Hembygd (ALH) var ett av de tolv områden som var först i landet med att jobba med Leader. Initiativtagare var Vimmerby bygdekommitté, och under första åren bestod området av östra delen av Eksjö kommun, norra delen av Hultsfreds kommun och hela Vimmerby kommun. Detta har i omgångar utökats till hela det området som vi idag jobbar med; hela Eksjö, Vimmerby och Hultsfreds kommuner samt Kristdala bygden i Oskarshamns kommun.

 

Vart kommer namnet ifrån?

Ibland frågar folk "varför Astrid Lindgrens Värld jobbar med hållbarhetsfrågor?" Och då får man förklara att föreningen heter Hembygd på slutet. Och det finns en anledning till detta. Astrid Lindgren skrev böcker om sin uppväxtort Vimmerby, och omkringliggande områden. Och det är just de områden hon beskriver i sina böcker om Emil och i böckerna om Bullerbybarnen som vi representerar; alltså Astrid Lindgrens hembygd.

 

Inriktning på vår verksamhet

De första åren satsade föreningen på ett starkt ungdomsperspektiv. Med stolta vuxna får vi stolta unga! Projekt som Popkollo, UKM (Ung Kultur Möts), Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) har beviljats medel av föreningen. I flera år hade föreningen en särskild projektrådgivare och handläggnings-person med särskilt ungdomsperspektiv anställd.

Inför innevarande period, som startade 2007, började föreningen mer på allvar fundera kring det här med hållbar utveckling. När planen, som ligger till grund för föreningens arbete, var nästa färdigskriven bad man därför en hållbarhetskonsult titta på den och bedöma den utifrån ett hållbarhetsperspektiv. I likhet med många andra planer, policys mm där hållbarhet är ett horisontellt mål, så blir gärna skrivelserna ganska uddlösa. Vilket även var så i detta fall.

Föreningen, som ville flytta fokus till hållbar utveckling inför kommande period, valde därför att ta fram en bilaga till planen. Landsbygdsutveckling med radikalt nya förutsättningar beskriver flera av de utmaningar vi stå inför såsom klimatet, oljetoppen, överutnyttjande av ekosystemtjänster och hotande sociala kolapser. Bilagan försöker även beskriva hur dessa globala fenomen påverkar området som utgör ALH. I slutet ställs 4 frågor:

- Klimatförändringar kommer. Hur påverkar de oss här?
- En 70-80 % minskning av utsläppen av klimatgaser är nödvändig. Hur klarar vi det här i vårt området?
- Hur klarar vi oss här i området när oljan sinar?
- Vilka ekosystemtjänster är hotade i vårt område? Vad kan vi göra för att minska vår indirekta belastning på ekosystemtjänster i andra delar av världen?

Bilagan och dessa frågor är grunden för det arbete som görs under projektetnamnet Framtidsforum samt dess systerprojekt Leader Lär och Leader in Sustainability.

 

I nästa del kommer vi skriva om hur föreningen fungerar, vilka den består av och lite mer om hur vi jobbar.