Mot ett företagsklimat i toppklass

EKSJö Publicerad 10 Januari 2021

Fakta

FAKTA
Rättviksmodellen - Tillväxt & tillsyn
Arbetssättet togs fram av Rättviks kommun, därav namnet.
Tillväxt & Tillsyn är nu en ideell förening där kommuner, företagare, branschorganisationer och forskare utvecklar nya modeller för avgifter, kommunikationer, rättelser mm för kommunal tillsyn.
Syftet är att göra mötet mellan tillsynspersonal och småföretagare smidigare, enklare samt mer betydelsefull och användarvänlig.

Företagsklimat i toppklass Eksjö kommun
Under 2019 genomfördes en föreläsning med representanter från föreningen Tillväxt & Tillsyn för 50 politiker och tjänstemän samt dialogluncher för företagare, tjänstemän och politiker.

Kommande aktiviteter
Föreläsningar om att kommunicera enkelt, möjligheterna med Lagen om upphandling och jämställdhet samt företagsbesök och dialogluncher.

Under 2021 intensifierar samhällsbyggnadssektorn och näringslivsenheten det gemensamma arbetet mot ett företagsklimat i toppklass. Genom att använda den så kallade Rättviksmodellen är ambitionen är att skapa en bättre relation mellan kommun och företagare.

Arbetet inleddes hösten 2019 med målet att höja kommunens betyg i Svensk Näringslivs ranking.
- I grunden handlar det om att skapa så goda förutsättningar som möjligt för kommunens företag att växa och utvecklas, Mikael Wärnbring, sektorchef på samhällsbyggnadssektorn, som tillsammans med sina kollegor hanterar cirka 1000 företagsärenden varje år.
Näringslivschef Marie Brask och medarbetarna på näringslivsenheten möter ungefär en fjärdedel av de företag som samhällsbyggnadssektorn träffar.

Båda verksamheterna har fina resultat i de undersökningar som vänder sig till företagare som haft ett ärende på samhällsbyggnadskontoret eller är medlemmar i Eksjö.nu. I Svenskt Näringslivs undersökning, som går ut till 200 slumpvis utvalda företagare i kommunen, blir utfallet däremot sämre. I senaste mätningen hamnade Eksjö ungefär i nivå med snittet för Sveriges 290 kommuner.
- Vi är inte nöjda med vår placering. Istället för att sitta på varsin kammare och bli bättre gör vi en gemensam satsning, säger Marie Brask.
- Det som är styrkan i det här arbetet är att det involverar alla medarbetare, säger Mikael.

Anpassa för småföretag
Trots att de allra flesta företag är små företag med få anställda är tillsyns- och kontrollsystemet anpassat för större verksamheter. Dialogen under processen ställer därför stora krav på den enskilde handläggarens förmåga att se till att lagar och regler följs och samtidigt ta hänsyn till småföretagarens vardag.
- Det handlar både om bemötande och att anpassa språket till mottagaren. Vi ska säkerställa att lagen efterlevs men vi måste också se vara en serviceenhet. Vi är inte till för oss själva, vi ska skapa förutsättningar för att företagen ska lyckas samtidigt som lagar och förordningar följs, säger Mikael Wärnbring och påminner om att det är det privata näringslivet som finansierar välfärden.
I dag fungerar näringslivsenheten ofta som en länk mellan företaget och kontrollfunktionen.
- Vi kan lotsa till rätt person direkt och hjälper ofta till att tolka lagtext, förmänskliga svaret och bena ut vad som är görbart för företagaren och hitta lösningar. Det fungerar bra när företagen tar kontakt med oss och vi får chans att hjälpa till. Jag önskar att företag i högre grad utnyttjar de möjligheter som finns, och att de tar kontakt med mig eller Mikael i god tid, säger Marie.

Viljan att göra bättre
Anna Gillek, regionchef för Svenskt Näringsliv i Jönköpings län, applåderar Eksjös initiativ att arbeta för att göra en egen variant av Rättviksmodellen. Hon har följt en rad andra kommuner tillämpa den tillitsbaserade myndighetsutövningen.
- Företagare är bra på att vara företagare, när det kommer till att läsa lagen behöver företagaren ofta coachning, hjälp och stöd. Den stora massan vill göra rätt, blir det fel måste kommunens handläggare och tillsynspersonal har en tillåtande, förlåtande grundsyn och hjälpa företagaren rätt. Viljan att göra bättre måste alltid vara större än rädslan att göra fel, det säger Anna och betonar att detta gäller både hos företagen och internt i den kommunala organisationen.
- Det är ett lagarbete där alla medarbetare i kommunen måste gå ut och göra sitt bästa för att nå målet. Ytterst är det en ledarskapsfråga där högsta ansvariga politiker måste se till att medarbetarna har de rätta verktygen och en grundtrygghet som gör att de vågar tänka nytt och se vad som funkar, säger Anna.
Hon vet att förändringsarbete tar tid och att det är en ständigt pågående process. Men också att arbetet gör skillnad.
- Vi ser i andra kommuner att det här arbetet får en positiv effekt bland företagen. Resultatet blir en enklare och mer förutsägbar relation med politiker och tjänstemän. Viljan att kommunicera med kommunen ökar. Istället för att dra sig för att kontakta kommunen i ett specifikt ärende är företagen ute i god tid, vilket också gör det enklare för handläggaren. Man är två som dansar tango, ju tidigare man bjuder upp desto lättare blir det.